Bråda dagar och långt till datorn... Det blir inte många inlägg just nu! Jag vet inte om det beror på att jag fortfarande funderar på inriktningen på bloggen eller vad det är... Men det känns lite tråkigt också att inte hålla i gång sidan. Jag ska ta nya tag och blogga på!
Den här årstiden har jag alltid så mycket att göra på jobbet. Jag och Kenneth pratade om personalansvar och då inser jag att mitt är rätt stort om man ser på det ur en lite annan vinkel. 26 utvecklingssamtal ska förberedas med skriftlig information i alla ämnen och sedan ska mötet ske med dessa 26x2 vuxna till med åsikter=föräldrar= 78 "möten" som ska avslutas med nya mål i en individuell utvecklingsplan som det sedan ska arbetas efter och följas upp. Det gäller att ha koll på läget! Nu är mer än hälften avklarade och det är alltid kul när man väl sitter där men jag räknar ner och sedan när jag är klar så känns det lite som om det bara är slutspurten kvar. Mitt i allt detta kommer den underbara vårvärmen, det ger kraft och energi! Gustav och jag har tagit en eftermiddagstur med cykeln. Han är för underbar, cyklar som en gud redan och är så stolt och nöjd. Vi tar turen till sophuset, stannar till i lekparken och hos olika grannar och pratar en stund. Det är trevligt när grannarna tinar fram... Här hemma planeras för våra nya projekt! Det är spännande och jättejättekul i mina ögon. Mer om det i ett annat inlägg. Till helgen är jag helt ensam hemma och det händer massor av saker. Mer om det i ett annat inlägg... Nu är jag helt plötsligt på tårna igen!
God natt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Men så roligt att du är på tårna igen!!! Ser fram emot fler inlägg.
Jag kan meddela att Theo är omöjlig att få att cykla. Han säger att han inte kan men när jag då vänder det till "omvänd psykologi", eller vad det heter, och säger att jag inte tror att han kan så kan han. Snacka om envis unge! Han är säkert bara lat och vill att jag ska skjuta på. eller också är sedeln för låg. Han har knäna i hakan... Kan vara det också.
Just det ja, personalansvar, bra liknelse. Jag börjar mina utvecklingssamtal imorgon. Det måste finnas ett sätt att integrera utvecklingssamtal i det vardagliga arbetet i skolan. På måndag ska jag på en föreläsning om elevledda utv.samtal. Kan det vara lösningen tro?
Å, vad jag blir nyfiken på nästa inlägg. /kram Malin
Skicka en kommentar