I dag hände det igen! Jag skulle träna på lunchen och valde det enda pass som fanns klockan 12 så klart... PT-cirkel, jag anade att det kunde bli lite körigt men kände mig motiverad. Väl på plats och med foten innanför dörren så uppenbarade sig alla stationer som personlige tränaren hade lagt fram i salen. Det var första gången för passet också på höstschemat så vi var bara 4 stycken tappra "kvinnor" på plats... Inte läge att försöka smita direkt! 2x30 sekunder på varje station, jobba 2 o 2 på vissa av stationerna och jag går runt och peppar er uppmanade fröken!! Puh, en station var boxning och min träningskompis boxade nästan in mig i väggen. Jag frågade lite fint om hon gick ofta på boxpass, nä jag tävlar blev svaret... Oj vad jag tog i för att hålla jämna steg med henne resten av övningarna, man vill ju som sagt inte ge sig. På benböj fick jag beröm av kompisen för att jag var så stark, är du skidåkare frågade hon?? Stark eller feta ben det är frågan... Eller som min pappa säger så fint; kraftig benstomme!
Tillbaka på jobbet med kraftigt bendaller kändes det skönt, nu är inskolningen på Sats över!
2 kommentarer:
Kändes lite jobbigt att läsa, speciellt som maken är bortrest nio dagar=ingen träning under den tiden. Men hur var det, motivationen räcker långt?! Ska tänka på det till veckan, när han kommer hem.
kramar.
shit vad du är modig! Heja heja! Själv mesar jag runt på en vanlig cykel, det är typ den träning jag får. Men det blir väl nån ordning på det nån gång nästa år...Kram
Skicka en kommentar