Tre dagar!
2,5 år!Våran Gustav är snart 2 år och 6 månader. Tänk att han har blivit en så stor kille och klarar av det mesta själv nu! Vi blir ofta förundrad över allt som han kan och vet och vill och även inte vill... Det är en härlig tid när orden bubblar och energin är hög! Gustav är en riktig pratkvarn, i fredags när jag hade bytt kläder och skulle gå ut med tjejerna kom han och sa "mamma vad fin du är". Det lever jag länge på så klart! Han älskar bollar, stora som små och han spelar ofta både fotboll, hockey, basket, golf, bowling, tennis... När vi är hos kusinerna Hampus och storRobban då är det bandy för hela slanten och lyckan lyser i ögonen! De kan hålla på hur länge som helst. Han har bra känsla tycker hans pappa, konstigt va?:-)
Vårt utvecklingssamtal på dagis var jättebra och vi gick väl därifrån som två stolta tuppar kan jag tro... Fröken Mia berättade så mycket fint om Gustav. Empatisk och omtänksam och en superduper kompis som alla vill leka med, det tycker jag är fina egenskaper!
Tänk att man kan älska någon så mycket som man gör när det gäller sina egna barn, fantastiskt!
4 kommentarer:
Ja, kärleken till sina barn finns dt inga gränser för. Vi var på utvecklingssamtal i torsdags på Olivias skola och det var två stolta tuppar som struttade runt över skolgården där också.
OK, 2,5 år är väl rätt så stort, men vi som har en 7 och en 4 åring. Hjälp och härligt samtidigt.
/Malin
jag håller med, man är riktigt opartisk, precis som det ska vara. Mina barn är de mest fantastiska i världen! men han ser väldigt stabil ut på cykeln, din kille!
Han är härlig Gustav!
Ser fram emot mitt nästa besök i Sigtuna.
Trevlig helg, kram Anna
Jag brukar tänka ganska ofta på att Theo har blivit dubbelt så lång som han var när han föddes och ändå är han ganska liten nu... Jag får det inte riktigt att gå ihop. Killarna är liksom stora men ändå små.
Skicka en kommentar